IFRS kräver att det lämnas upplysningar om både de bedömningar som företagsledningen har gjort vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper och om antaganden och andra källor till osäkerhet i de uppskattningar som görs vid upprättandet av de finansiella rapporterna.
I skuggan av den ökade makroekonomiska osäkerheten har alltmer fokus kommit att riktas mot dessa upplysningar samtidigt som det redan sedan tidigare finns ett ökat fokus på dessa upplysningar från tillsynsorgan i Sverige och internationellt. Inte sällan uppkommer diskussioner om vilka väsentliga uppskattningar eller bedömningar som egentligen omfattas av upplysningskraven i IFRS.
Vi går igenom vad IFRS kräver om uppskattningar och bedömningar samt förhållandet till liknande upplysningskrav i andra IFRS samt i den svenska årsredovisningslagen. Det är viktigt att lämna konsistenta upplysningar. Nämnden för svensk redovisningstillsyn driver även krav på känslighetsanalyser avseende väsentliga uppskattningar – vilka krav gäller?
I Storbritannien har tillsynen vidare mycket aktivt drivit frågor kopplade till upplysningar om uppskattningar och bedömningar som i hög grad även är tillämpliga för svenska bolag. Vi förmedlar lärdomar som kan dras från utvecklingen i Storbritannien. Vi presenterar också resultatet av en studie KPMG genomfört över vad svenska bolag noterade på NASDAQ Main Market Stockholm lyfter fram som väsentliga upplysningar och bedömningar. Hur ser praxis ut bland svenska noterade bolag och vilka lärdomar kan dras?